|
|
|
|
 |
 |
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
 |
|
|
Tack vare den gynnsamma geografiska placeringen har man odlat vin på Cypern mycket länge. Under antiken var ön centrum för vinhandeln mellan Egypten, Grekland och Rom. Men efter västra romarrikets fall 476 e Kr dog vinodlingen ut. På 1100-talet erövrade den engelska kungen Richard Lejonhjärta ön under ett av sina korståg. Tack vare Korsriddarna återupptogs vinproduktionen. Kung Richard sålde senare ön till de venetianska Tempelriddarna (sedermera Malteserriddarna eller Johanniterorden). Dessa upprättade s.k. Commanderies, ett slags befästa kloster som behövde nattvardsvin. Johanniterorden har tagit åt sig äran att vara skapare av dessertvinet Commandaria, vilket produceras än i dag. Tempelriddarna agerade som traditionella imperialister. Vinodlingen industrialiserades och andra lönsamma grödor infördes, framförallt bomull och sockerör. Detta utarmade dock både befolkningen och den odlade jorden. När turkarna erövrade ön 1571 återgick åkerjorden till bönderna. Under de kommande århundradena levde dock vinodlingen ett liv i skymundan. När de europeiska vingårdarna på 1800-talet drabbades av Phylloxera-lusen, kunde emellertid Cypern rycka in och fylla tomrummet. Ön har aldrig haft Phylloxera och vinindustrin tog således fart. I modern tid går vinodlingen på Cypern dåligt. En stor avsättning hade vinindustrin i druvkoncentrat och billiga sherry-viner som exporterades till England. 1986, då Spanien gick med i EU, förbjöds import av sherry från Cypern.
VINER
|
|
